Redaktionen   Inledning

Den 23 januari 2020 höll Högsta domstolen sin första presskonferens någonsin om en meddelad dom. Domen gällde tvisten mellan Girjas sameby och den svenska staten om rätten till småviltsjakt och fiske på byområdet. Avgörandet åsidosätter en lag, rennäringslagen, och slår istället fast att det inte är staten utan samebyn som, i kraft av sitt traditionella och historiska brukande, har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på området. Förutom att fler samebyar skulle kunna göra liknande anspråk på stora delar av Sveriges yta, kan Girjasdomen få betydligt större ekonomiska (och miljömässiga) konsekvenser. Domen har satt i gungning relationerna mellan samebyar och staten, enskilda markägare, gruv- och skogsbolag och företag inom vatten- och vindkraft samt inom turism, liksom mellan samebyar och den bredare gruppen samer.

Girjasmålet är inte första gången som svenska samer inleder domstolsprocesser om sina rättigheter. Och Högsta domstolens dom är inte heller den första där en svensk domstol förbigår en lag som bedöms vara rättsstridig. Rättegången är likväl symptomatisk för en tid när allt fler brännande samhälleliga frågor får sitt avgörande i domstol. Det kan gälla rätten att bära hijab på jobbet, kravet på sterilisering vid könsbyte eller kalkbrytningens vara eller icke-vara på Gotland. Utvecklingen är inte specifik för Sverige eller EU utan liknande tendenser finns i stora delar av världen. Den kanadensiska statsvetaren Ran Hirschl beskriver det som den globala framväxten av en juristokrati. Det kan röra sig om riksrättsprocessen mot Trump eller korruptionsåtalet mot Lula – i en juristokrati får allt fler politiska konflikter sina lösningar i rätten.

Ett begrepp som ofta används för att beteckna domstolarnas allt viktigare roll i det politiska livet är juridifiering. När termen myntades på 1920-talet beskrev den det nya juridiska fältet arbetsrätten och dess neutraliserande och avpolitiserande verkan på klasskonflikten. På 70- och 80-talen användes begreppet mer eller mindre synonymt med byråkratisering och syftade på välfärdsstatens expansion och den reglering av olika delar av samhällslivet som följde med den. Förskjutningen av begreppets innebörd antyder att juridik idag inte är detsamma som den var för 40 år sedan. Vi rör oss mot en mer amerikansk juridisk ordning, med domstolar och den enskildes rättigheter i centrum.

Men vad betyder det att juridiken alltmer framstår som samhällets främsta konfliktlösningsmetod? Juridifiering i dess mest grundläggande innebörd betyder att något görs eller blir rättsligt. I en tid när detta gäller alltfler fenomen ökar trycket därmed på att en rättsordning ska avgöra konflikter och skapa rättvisa. Denna tilltro till juridiken ses ofta som ett uttryck för avpolitisering och bristande tilltro till politikens systemförändrande kraft. Men sådana gränsdragningar mellan juridik och politik är svåra att dra. I Sverige har lagen många gånger använts som ett verktyg för emancipatoriska samhällsreformer, med samtyckeslagen från 2018 som aktuellt exempel. Idag kan vi se hur rättssystem mobiliseras i allt högre grad för att bedriva politisk kamp. Rörelsejuridik har blivit namnet på detta åberopande av rätten som plats för progressivt motstånd.

Det här numret av Glänta försöker närma sig domstolarnas förändrade och allt viktigare politiska roll. Leila Brännström beskriver utvecklingen i Sverige och Karolina Enquist Källgren granskar den katalanska processen. Andra frågor som behandlas är när något görs eller blir rättsligt, vare sig det gäller enskilda objekt som i Amanda Wasielewskis torn eller själva historien som i Victoria Farelds text. Juridiken sträcker sig allt längre, från Rikke Luthers kartläggning av Antarktis och andra globala allmänningar, och ända ut till rymden i Markus Gunneflos genomgång av rymdrättens utveckling. Samtidigt leder detta till nya problematiker, vilket tydliggörs i Linnea Wegerstads analys av den virala rätten och Leyla Belle Drake och Amin Parsas fallstudie kring konflikterna mellan asylrätten och folkrätten. Allt detta gör också att den våldsapparat juridik ytterst är kopplad till hamnar i ett nytt ljus, vilket Ida Börjel och Bella Battistini berör i sina respektive litterära gestaltningar.

See you in court!, twittrade Donald Trump som ett svar på den kritik som riktats mot hans dekret i januari 2017 om att tillfälligt stoppa allt flyktingmottagande. Ännu ett tecken på domstolarnas utökade roll i den politiska sfären. Vi befinner oss i en tid där vi ses i rätten har gått från att vara en standardreplik i amerikanska tv-såpor till att utgöra det mest akuta symptomet på en värld i politisk kris. Så, vad är det som händer? Juridifieras politiken eller politiseras juridiken? Det raka svaret torde vara ja. Både och.

Ses i rätten?


Leila Brännström, Göran Dahlberg, Victoria Fareld, Agri Ismaïl




Omslag

Pris: 120
Beställ nummer.