Omslag

Böcker | 2020 (2006)

LTI. Tredje rikets språk – En filologs anteckningsbok

Victor Klemperer

”Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå.”

Nazismens starkaste, mest offentliga och samtidigt hemligaste propagandamedel var dess språk. Propagandan dånade under massmöten och militärparader, den strömmade ur radioapparater och flimrade på biografdukar. Men den infiltrerade också det vardagliga talet, omformade ordens betydelser och utarmade uttrycksmöjligheterna. Det nya språkbruket åt sig in i människorna och blev en oupplöslig beståndsdel av deras identitet och verklighetsuppfattning. Resultatet blev ett samhälle där skillnaden mellan lögn och sanning var oviktig. Arbetet med LTI påbörjades i hemlighet under författarens tid som tvångsarbetare för naziregimen och boken utkom 1947. Den är inte bara ett klarsynt vittnesmål från Hitlers Tyskland, utan också en oumbärlig läsning om förhållandet mellan språk, tanke och makt. Här presenteras nu en nyutgåva (2020) med genomarbetad översättning av Tommy Andersson och ett utvidgat förord med en nyskriven del av Charlotta Brylla & Otto Fischer.

Victor Klemperer (1880-1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns sedan tidigare hans dagböcker från Hitlertiden, Intill slutet vill jag vittna: Dagböcker 1933-1945.


LTI. Tredj… | Recensionsklipp

”För den som någon gång tvivlat på nyttan med humanister är denna bok ett måste.”
(Sara Danius, Dagens Nyheter)

”en allmängiltig varningsklocka”
(Per Holmer, Svenska Dagbladet)

LTI utkommer nu för första gången på svenska, försedd med ett informativt och initierat förord och rejäl notapparat. Det är inget mindre än en kulturgärning och Tommy Anderssons översättning är mycket kompetent.”
(Magnus Pettersson, Borås Tidning)

”Ur romantiken saxade nazisterna begrepp som ’obändighet’, ’kraft’ och ’vildhet’. ’Känsla’, ’storm’, ’dynamik’. ’Hängivenhet’. ’Gränslöshet’. ’Evighet’. ’Spontanitet’. Extatiska begrepp som de trummade in flitigt. Allt var ’ofattbart’ och ’oemotståndligt’. Det hela skruvades upp till ’fanatiskt’. Klemperer spårar nazisternas positiva användning av ordet ’fanatisk’ till Jean-Jacques Rousseau, som hade skrivit att fanatikern har den glöd som förnuftsmänniskan saknar. Hitler skrev i Mein Kampf: ’Från att ha varit passiv världsborgare blev jag fanatisk antisemit’. ’Fanatisk’ blev hos nazisterna ett så utslitet begrepp att Goebbels tog till med ’vild fanatism’.”
(Maja Lundgren, Aftonbladet)

”Hans analyser av Tredje rikets språk har fortfarande den tyngd, stabilitet och aktualitet som krävs för att de ska stå på egna ben.”
(Jimmy Vulovic, Helsingborgs Dagblad)