Göran Dahlberg & Linn Hansén  Inledning

Det började med att någon hade en idé. Det är kanske inte helt ovanligt att det börjar så, men det brukar ta lång tid innan det verkligen blir något. Idén hade att göra med karnevaler och det karnevaliska. Vi hade ingen närmare relation till detta, så vi började med ordboken. Av någon anledning började vi direkt: ”festlighet med tåg av utklädda”. Och redan här anar man att det måste dölja sig mycket under ytan. De avledningar som på SAOL:s nivå anses relevanta är -dräkt, -general, -stämning, -tid, -tåg, -yra. Och visst, några av dessa kom också att spela en viss roll i det här numret. Men mer handlar det om -stad, -skepp, -politik, -estetik, -korruption, -motstånd.

Detta nummer har uppstått och hämtar sin kraft ur några specifika texter, personer och sammanträffanden. Det började alltså med att den New Orleans-baserade curatorn Claire Tancons i början av året presenterade idén om att göra ett temanummer i anslutning till hennes utställning Anarkrew: An Anti-Archives på Göteborgs Konstbiennal. I samband med det läste vi också hennes ofta refererade text Occupy Wall Street: Carnival Against Capital? Carnivalesque as Protest Sensibility (e-flux, 2011). Där skriver hon om hur karnevalen ”under de senaste decennierna misslyckats med att skapa politisk slagkraft i viktiga samhällsfrågor. Istället har den gett efter för olika former av skenande konsumism och eskapistiska upptåg som är lika långt ifrån att ha någon politisk betydelse som vilken annan mainstreamunderhållning som helst. Och ändå, trots dessa varnande ord, erbjuder karnevalsländer och -städer alternativ till det konventionella ekonomiska och kulturella livet som är värt att undersöka.” En utmaning som inte går att motstå.

Sverige är förvisso inget karnevalsland. Men Göteborg är en karnevalsstad, med Hammarkullekarnevalen som i nästan fyrtio års tid årligen rört sig genom stadsdelen i nordost. Göteborg har också haft en annan karneval mitt i stadens centrum, även om ingen längre tycks minnas det. Mellan åren 1982 och 1993 fanns Göteborgskarnevalen, som när den var som störst samlade tusentals människor längs Kungsportsavenyn och på Götaplatsen. När man nu för tiden försöker placera Göteborg på eventstadskartan är det dock tyst om karnevalen. Journalisten Ina Lundström skriver i artikeln Kalastjuvar (Faktum, augusti 2012) om hur Göteborgs Stad marknadsför sig med bilder från Göteborgskarnevalen, ett arrangemang som man aldrig gav något stöd till och som man i nittiotalets början manövrerade ut för att istället ersätta med ett betydligt beskedligare Göteborgskalas längs samma paradgata. Artikeln är en av de texter som varit avgörande för tillkomsten av det här numret, liksom det arkiv över Göteborgskarnevalen som Johan Heintz – karnevalens grundare – sedan nittiotalet förvarat i sitt hem. Ina Lundström besökte honom för att skriva sin artikel, Claire Tancons sökte upp honom inför sin utställning och vi kontaktade honom när vi började vårt arbete. Det är ett omfångsrikt arkiv av interna dokument, polistillstånd, områdeskartor, pressklipp, programblad samt en mängd fotografier som donerades till karnevalen av såväl etablerade fotografer som amatörer, under överenskommelsen att de skulle kunna disponeras fritt. 

Några av dessa finns återgivna i det här numret av Glänta, som också är ett nummer av den berlinbaserade tidskriften …ment. De publicerade i sin tur en text av Claire Tancons i utgåvan ”Move…ment” i våras, och det var på så vis Glänta och …ment kopplades samman. Tidskriftens chefredaktör, Federica Bueti, beskriver deras engelskspråkiga inlaga, betitlad Bewilderment, som ”en poetisk resa bland några helgons liv, bland bybor i en avlägsen syditaliensk provins och bland de som befolkar Rhenlandets karnevaler, en resa mot jaget, mot konstnärliga praktiker i vilka det karnevaliska och maskeraden, det lekfulla och det ironiska, används som kritiska utgångspunkter för att ta verkligheten i anspråk”. 

Det började med en idé om karnevaler och fortsatte med svartklubbar och kravaller, rörde sig vidare längs Avenyn och fram och tillbaka över Atlanten, från korruption till backanal, från koloniala iscensättningar till queera klubbkartor och mot de platser där motståndet kan ikläda sig nya maskeringar och karnevalen få nya avledningar.

Omslag

Pris: 120 kr
Beställ nummer.

”I senaste numret av tidskriften Glänta skriver Johan Öberg en fascinerande essä med titeln ”Göte Borg & korruptionen”. Numret är tillägnat karnevalen som erfarenhet och som teori. Bachtinöversättaren Öberg går naturligtvis i närkamp med (före detta) karnevalsstaden Göteborg, genom att reflektera över staden ur ett litteraturteoretiskt perspektiv. Spåren är många och slingrande (som ett karnevalståg, då): Göteborgsandan (näringsliv och politik i mer eller mindre ful förening), stadens konkreta karnevalstradition, de senaste årens korruptionsavslöjanden, dess framfusiga subjekt (Göte Borg), med mera, med mera.”
Malin Ullgren i DN, 25/11-13 

Läs också Lidija Praizovic om senaste Glänta i Aftonbladet: 
"Politik är handling, inte diskussion i all evighet."