Göran Dahlberg  Inledning

Det var en solig dag i maj 1993 som vi stod vid ett fällbord utanför universitetsbiblioteket i Göteborg och försökte sälja det första numret av Glänta – vilket också koncipierats på ungefär samma plats. Vi sålde inga prenumerationer, eftersom vi inte tänkte så långt som ett år framåt i tiden och för att vi inte trodde att någon annan skulle tro att vi skulle kunna göra så många som fyra nummer. Ambitionerna i övrigt var dock högt ställda, uttryckta i tidstypisk jargong: överbrygga klyftor, skapa spänningsfält och möten, utnyttja luckor och brister, sätta begär i spel och behålla hoppet om den alkemiska redigeringen. Ambitioner som kvarstår mer eller mindre otillfredsställda. Den stora skillnaden mellan då och nu är kanske att det nuförtiden i själva verket är just dessa otillfredsställelser som vi arbetar med.

1993 rådde finanskris i Sverige och Lindbeckkommissionen hade just presenterat ett betänkande med 113 förslag, däribland de sedan dess rådande principerna om att konkurrensutsätta den offentliga sektorn och spara sig ur allehanda kriser. Sarajevo hade varit belägrat i över ett år och någon månad tidigare hade en femtio dagar lång belägring av en sekts tillflyktsort i Waco, Texas, slutat i blodbad. Nägon månad senare skulle Lasermannen åtalas. Och ytterligare några månader längre fram undertecknades Maastrichtfördraget och Europeiska unionen skapades.

Viktiga händelser, vars konsekvenser onekligen fortfarande har stor betydelse, i någon mening. Men även om man också på ett generellt plan är övertygad om att det förflutna alltid tenderar att återkomma, i någon form, är det långtifrån självklart hur man ska förhålla sig till detta spöklika faktum. Spöken kommer ibland från framtiden, men vanligtvis från det förflutna. De är aldrig samtida. 1993 dog Audrey Hepburn och River Phoenix, men Hepburn medverkar i år med hjälp av datoranimering i en reklamfilm för chokladkakor, och den film Phoenix spelade in vid sin död, Dark Blood, hade först alldeles nyligen premiär. 1993 försvann också ”Fast Eddie”, tillsammans med den värdetransportbil han brukade köra och som vid tillfället innehöll 1,2 miljoner pund. I år greps han, och dömdes.

Bland Gläntas jämnåriga finns bokförlag som Ellerströms och Vertigo, tv-program som Gomorron Sverige och den första kommersiella radiostationen i Sverige, NRJ. Men vad är tjugo år för en tidskrift? Jämfört med en stad, en hund, en människa … Disneys stad Celebration i Florida fyller snart 20 år. Den planerades för 20 000 invånare, men har enligt den senaste folkräkningen ungefär 7 000 (ett glapp som också ofta gäller tidskriftsupplagor). Det brukade sägas att ett hundår motsvaras av sju människoår, men skalan har förfinats; första hundåret (liksom kattåret) värderas till många fler människoår än de därpå följande åren (vilket ju också gäller tidskrifter) och en tjugoårig människa sägs nu på sin höjd motsvara en tvåårig hund. Vid 22,9 års ålder, ungefär, skapar vi människor våra självbilder, hävdar forskare i psykologi vid universitetet i Leeds: vi minns helt enkelt mest från den tiden när vi är gamla och ska summera.

Men det är inte dags ännu. Det här är egentligen inte ett jubileumsnummer, men det är heller inte inte ett jubileumsnummer. Det här är ett nummer om olika typer av uppmärksammanden och manifestationer av att en viss tid har förflutit sedan en viss händelse. Och händelsen är inte i första hand att Glänta startades, för även om vår historia väl skulle kunna göras lika intressant som någon annan historia om den berättades på ett intressant sätt, har vi valt att inte ens försöka. I detta nummer utspelar sig nationaldagsfirandet i Kina. Debatterna om minnesmonumenten försiggår i Ukraina, Estland, Sverige, Brasilien, Irak, Kamerun, Sydafrika, Kongo. Protestmarschen för hundra år sedan och stadsjubileet om åtta år. Jubileumstalet är kungens. Födelsedagen gäller jagets födelse, liksom universums. Vi gräver där vi står, men vi tillåter oss att vara många, levande såväl som döda.

”Om jag någonsin får över tvåtusen prenumeranter slutar jag”, säger Elliot Paul, utgivare av den mytomspunna tidskriften transition, i Alice B Toklas självbiografi av Gertrude Stein. Det kanske vi också gör. Tills dess kommer vi fortsätta att framhärda i en form av kritik som inte finner sig i en reaktiv position, i vår tro på den produktiva förvirringen, och i utnyttjandet av den grovt underutnyttjade potentialen i olika befintliga former och genrer. Som jubileumsskriften till exempel.

Omslag

Pris: 100 kr
Beställ nummer.