Ingela Johansson  Strejkkonsten

Röster om kulturellt och politiskt arbete
under och efter gruvstrejken 1969–70

Redigerad av Kim Einarsson & Martin Högström

Bildurval: Ingela Johansson. Foto: Paul Quant

I december 1969 utbryter en vild strejk i Norrbottens malmfält. Trots att det är rekordår i Sverige och statens gruvbolag LKAB går med vinst blir gruvarbetarnas villkor allt sämre. Strejken sprider sig från Kiruna till Svappavaara och Malmberget. Snart har 5 000 gruvarbetare lagt ner arbetet. Genom olika politiska grupperingar kommer många kulturarbetare att solidarisera sig med arbetarna, och engagera sig i deras situation. Gruvstrejken skapar en spricka i folkhemmets fasad – och radikaliserar kulturlivet i Sverige. Men på vilka sätt lever strejken vidare, i kulturarbetares praktiska erfarenheter och produktion? 

Genom ett omfattande arkivmaterial och i en mängd nygjorda intervjuer talar gruvstrejkens aktörer, gruv- och kulturarbetare, om händelserna 1969-70. Strejkkonsten baseras på samtal, artiklar, telegram, radio- och tv-sändningar, protokoll, personliga anteckningar mm, sammanställda av konstnären Ingela Johansson tillsammans med curatorn Kim Einarsson och poeten Martin Högström i ett gemensamt montagearbete. 

Utgivningen är ett samarbete mellan Glänta och Konsthall C. 

Läs Beata Berggrens Bildtillägg till Strejkkonsten, framförd vid releasen för boken den 18 november 2013 på Konsthall C. Dessutom David Väyrynens Högläsning: Strejkkonsten, framförd vid releasen på Västerbottens museum i Umeå den 29 januari 2014. 

Ingela Johansson är konstnär, utbildad vid Umeå konsthögskola.

Glänta produktion, September 2013
480 sidor, flexoband

Mer info

Beställ från Samlade skrifter.

Omslag

"Jag vågar påstå att boken Strejkkonsten snart är ett standardverk om den hittills största vilda konflikten på svensk arbetsmarknad."
Niels Herbert, Fria Tidningar 

"Jag imponeras av hur stor flit och möda som ligger bakom hopsamlandet av alla dessa röster från 1970. [...] Att gräva upp så många bortglömda artiklar, radioprogram, så många bortglömda namn, det är att göra historieskrivningen en tjänst. Kanske också att göra den konstpolitiska uppgiften en tjänst, den stora mängden seminarier och offentliga diskussioner (vittnesmål) kring frågan som skett exempelvis på Konsthall C i Hökarängen tyder på en kommunikativ vilja som känns hoppfull i en postmodernt fragmenterad tid. En erfarenhetsbank, en genväg till arkivet för framtiden. Om en händelse runt människovärdet i några gruvor i Norrbotten för drygt fyrtio år sedan."
Jan-Olov Nyström, Norrbottens-Kuriren 

"Faktum är att Ingela Johansson gör en stor och viktig insats genom att framhålla det dialogiska i den anda som uppstod. För det har länge funnits en mur i historieskrivningen – nämligen att de interna striderna inom bokstavsvänstern har fått alldeles för stor uppmärksamhet, och därmed skymt vad som egentligen hände. [...] Ingela Johanssons bok, och de samtal som uppstått kring den, övertygar mig om att detta nya avsåg hela Sverige. Att gruvstrejken skapade (naturligtvis inte ensam) ett helt nytt samtal om samhället där det inte längre var självklart vems ord som räknades och vem som skulle lyssna på vem."
John Swedenmark, Arbetet 

"Strejkkonsten gör inte anspråk på att berätta den fullständiga historien, snarare poängterar texten gång på gång de röster som inte kommit till tals och som fallit i glömska. Med desto större skärpa framträder detta fragmentarium."
Kulturmagasinet Rymden 

"resultatet av denna djupdykning är mycket lovvärt, i sina stunder nästan thrillerartat i sin skildring av strejkarbetarnas interna och externa strider."
Gunnar Erlandson, Västerbottens-Kuriren 

Läs också Joar Tibergs recension i Aftonbladet och Lars-Erik Alkvist i Dala-Demokraten.

Karl Lydén tipsar i Kunstkritikks julkalender.