Friedrich Kittler  Nedskrivnings­system 1800 · 1900

Översättning av Tommy Andersson

Med förord av Tommy Andersson, Otto Fischer & Thomas Götselius

I Nedskrivningssystem 1800·1900 läser Friedrich Kittler Goethe genom en reformpedagog, Nietzsche genom skrivmaskinens konstruktör och Lacan genom fonografens uppfinnare, för att bara nämna några av bokens omaka konstellationer. Kopplingarna är oväntade men inte godtyckliga. Det som förbinder litteratur och humanistisk bildning med praktiskt eller ingenjörsmässigt vetande är den medieteknologi som genom historien organiserat den västerländska kulturens diskurser. Kittler gör därmed en motläsning av den humanistiska traditionen. I hjärtat av den europeiska kulturen finns inte en själ, inte en ande och inte ett subjekt, utan en teknologi.

Här kan du besöka den helt nya webbsida för Mediehistoriskt bibliotek som är ett komplement till Kittlers bok, med digitalt material rörande det mediehistoriska fältet i allmänhet och Kittlers teoretiska arbete i synnerhet.  

Bläddra i boken.

Friedrich Kittler, tysk mediehistoriker, 1943–2011. Han har tidigare presenterats på svenska i essäsamlingen Maskinskrifter (2002). Aufschreibesysteme 1800·1900 utkom i en fjärde omarbetad utgåva 2003.

Glänta Produktion, Oktober 2012
Mediehistoriskt bibliotek
656 sidor, Flexoband

Orginaltitel: Aufschreibesysteme 1800/1900

ISBN: 978-91-86133-32-0

Med utgångspunkt i den mediala maskinparkens historiska förvandlingar skriver Friedrich Kittler här nuets historia. Detta verk har gjort honom till en exemplarisk teoretiker för den digitala eran och till huvudgestalt inom den tyska forskning som ersatt gamla och vördnadsbjudande begrepp som ”mening” och ”subjekt”, ”kommunikation” och ”förståelse” med de betydligt kyligare ”medium” och ”information”, ”databehandling” och ”gränssnitt”.

I Nedskrivningssystem 1800·1900 läser Kittler Goethe genom en reformpedagog, Nietzsche genom skrivmaskinens konstruktör och Lacan genom fonografens uppfinnare, för att bara nämna några av bokens omaka konstellationer. Kopplingarna är oväntade men inte godtyckliga. Det som förbinder litteratur och humanistisk bildning med praktiskt eller ingenjörsmässigt vetande är den medieteknologi som genom historien organiserat den västerländska kulturens diskurser. Kittler gör därmed en motläsning av den humanistiska traditionen. I hjärtat av den europeiska kulturen finns inte en själ, inte en ande och inte ett subjekt, utan en teknologi. Snarare än att framhålla människans förmåga att överskrida sina villkor tecknar studien en kylig bild av mediernas makt att strukturera vår verklighetsuppfattning.

I stället för att lojalt utlägga romantiken analyserar Kittler det tidiga 1800-talet som ett informationssystem baserat på skriften och de nya praktiker som omger den, såsom allmän alfabetisering, engelsk skrivstil och hermeneutisk ordbehandling. Diktare och filosofer, mödrar och läsarinnor ses som funktioner i ett nätverk som syftar till att forma fulländade subjekt. På motsvarande sätt omvandlar han diskussionen av modernismen: i stället för att fokusera ismerna omkring sekelskiftet 1900, lyfter Kittler fram tidens experimentella psykovetenskaper samt filmen, grammofonen och skrivmaskinen. Uppkomsten av de analoga medierna splittrar skriftens gamla informationsmonopol och med de nya apparaternas hjälp sönderdelar psykovetenskaperna varseblivningen i element och funktioner, vilket i sista hand upplöser subjektet.

Nedskrivningssystem 1800·1900 är Kittlers mest genomgripande försök att formulera sina tankar kring medier och makt, och boken har blivit en modern klassiker och något av ett grunddokument för den mediehistoriska vändningen inom humaniora under de senaste decennierna. Det är en litteraturvetenskaplig studie där traditionella storheter som text, författarskap, böcker, verk och läsare omdefinieras som funktioner i ett medialt system. Samtidigt är undersökningen ett slags avsked till litteraturvetenskapen: när frågan om mediet ersätter frågan om texten så kan man visserligen fortsatt intressera sig för fenomen som traditionellt hört till litteraturvetenskapens domäner, men litteraturens särställning framstår ohjälpligen som effekten av vissa historiskt föränderliga mediala villkor. Vår värld, menar Kittler, är tekniskt konstruerad, från början till slut. Genom att i detalj belägga detta i sina historiska fallstudier lyckades han få en hel humanistisk forskarvärld att upptäcka och tala om medier där man förut bara sett ”text”. Hans sätt att förena en innovativ framsynthet med ett historiskt siktdjup och en kompromisslöshet i tanken lämnar inte någon oberörd.

I Nedskrivningssystem 1800·1900 visar sig Kittlers medieanalys i helfigur. Först här framträder med full skärpa komplexiteten i hans högst personliga teoriarkitektur, där Freud, Saussure, Foucault, Derrida, Lacan och McLuhan lämnat lika viktiga bidrag. Det är en bok som rikt belönar sin läsare. För den som på allvar önskar förstå hur medierna definierat, och fortsätter att definiera, vår situation och oss själva erbjuder den oundgänglig läsning.

Omslagsbild

Omslag: Richard Lindmark

Sättning: Richard Lindmark

Beställ från Samlade skrifter.

Omslag

"Att 'Nedskrivningssystem 1800/1900' nu finns på svenska är en dröm som gått i uppfyllelse; ett hjältedåd av utgivare och inte minst översättaren Tommy Andersson, vars ohyggliga arbete givit enastående resultat."
Jan Holmberg, Dagens Nyheter

"Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora. Nyligen utkom boken på Glänta Produktion i kongenial svensk översättning av Tommy Andersson. Det är ett välkommet initiativ och en imponerande prestation att göra denna drygt sexhundrasidiga volym tillgänglig på vårt språk."
Thomas Karlsohn, GP 

”Kittler är, kan man säga, medieteoretikern par excellence. Med en sylvass noggrannhet och vetenskapsmannens distans, analyserar han – och på sin alldeles egna, svindlande, spännande och otroligt stimulerande stil som till och med kommit att kallas ’Kittlertyska’ – mediernas diskurs”
Carl Magnus Juliusson, Tidningen Kulturen

"I denna digra volym från 1985, som brukar ses som en modern klassiker och ett viktigt incitament till humanioras nya inriktning mot mediehistoria, reflekterar [Kittler] kring medier och makt. [...] Denna originella och djärvt nytänkande bok vänder sig till alla som vill förstå hur medierna definierar vår nutida situation."
Inger Littberger Caisou-Rouss, BTJ

"Det är [...] en synnerligen intressant läsning och översättningen är mycket väl genomförd."
Pär Thörn, Sydsvenskan