Marcia Sá Cavalcante Schuback  Att tänka i skisser

Essäer om bildens filosofi & filosofins bilder

Hur tänker vi? Gör vi det främst med begrepp eller i bilder? I en rad essäer vidgar Cavalcante Schuback utrymmet mellan bildens fiktioner och begreppets abstraktioner och låter skissen framträda som den reva där tänkandet uppstår på nytt.

Bläddra i boken.

Marcia sá Cavalcante Schuback är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon har tidigare undervisat i filosofi vid Universidade Federal do Rio de Janeiro, översatt bland annat Martin Heideggers Sein und Zeit till portugisiska och skrivit flera böcker, senast på svenska Lovtal till intet, utgiven på Glänta Produktion 2006.

Glänta Produktion, September 2011
208 sidor sidor, Häftad

ISBN: 978-91-86133-29-0

Vad gör vi egentligen när vi tänker? Tänker vi främst med hjälp av de ord och begrepp som traderats till oss, eller är vår inre föreställningsvärld också en form av tänkande? Tänker vi i bilder? Eller tänker bilderna åt oss? Kanske är vårt tänkande i själva verket för undflyende och gåtfullt för att beskrivas utifrån det redan tänktas kategorier.

I sin uppmärksammade bok Lovtal till intet undersökte Marcia sá Cavalcante Schuback hermeneutikens dolda förutsättningar och oanade möjligheter genom att öppna ett tolkningsrum mellan det egna och det främmande. I Att tänka i skisser vänds blicken mot det område som ligger förborgat mellan filosofin och konsten, begreppet och bilden.

Filosofin har alltsedan antiken definierats som ett begreppsligt vetande och således skiljts från bildens värld. Om filosofin och det begreppsliga vetandet ofta betraktats som ett sätt att få grepp om det verkliga genom abstraktionens konst, har konstens bilder betraktats som verklighetsfrånvänd fiktion. Både begrepp och bild kan således sägas närma sig verkligheten genom att ta avstånd ifrån densamma. Skillnaden är att medan filosofin med sina begrepp har ansetts söka sanningen, har konsten och fiktionen ansetts stå för lögn. Samtidigt rymmer såväl filosofin som konsten helt andra möjligheter att förstå hur begrepp och bild är förbundna med varandra och hur tänkandet – bildens och begreppets – förhåller sig till verkligheten. Cavalcante Schuback följer dessa spår och skissar samtidigt det ännu otänktas kartor.

Med Kants idé om inbillningskraften öppnades nya sätt att förstå hur tänkandet är framställande snarare än återspeglande. I undersökningen av det skapande samspelet mellan konst och filosofi fungerar inbillningskraften som ett slags rörlig nodpunkt: den öppnar såväl för romantikens idé- och bildvärld som för fenomenologins blickomvändning från ting till framträdande, men låter även de gamla grekernas frågor ställas på nytt och bli samtida.

I Att tänka i skisser möter filosofer som Schelling, Husserl, Foucault och Heidegger konstnärer som Rembrandt, van Gogh, Klee och Beuys. Vad händer när konstnärens blick möter filosofens? Cavalcante Schuback placerar sig mittemellan dessa blickar och i skärningspunkten uppstår ett sällsynt djärvt tänkande. Det handlar om en filosofi om skissen som omedelbart även blir en filosofi utifrån skissen: en samling essäer som till innehåll och form utforskar och uppvärderar det tänkande som inte utgår ifrån det redan färdigtänkta, utan som istället är en ständig tanketillkomst. I Att tänka i skisser friläggs varsamt våra invanda tankars sediment och tänkandets grund framträder som en svindlande avgrund.

Omslagsbild

Omslag: Richard Lindmark

Sättning: Richard Lindmark

Omslag

"Bland flera som på senare år försökt att tänka nytt kring vårt förhållande till bilden utmärker sig denna höst på svenska Marcia Sá Cavalcante Schuback [...] I boken Att tänka i skisser [...] erbjuder hon en rad intressanta reflexioner som inte endast präglas av hennes filosofiska expertkunnande om exempelvis fenomenologin. Hon förmedlar också genomgående ett intresse för de kvaliteter i (vårt möte med) bilder som innebär ett blivande i stället för något statiskt och i den meningen utgör en del av det mänskliga om man så vill."
Ulf Eriksson, Dixikon

"I förhållandet mellan filosofi och måleri (eller konst allmänt) är det filosofin som framstår som inskränkt, nästan strohetsvansinnig, genom dess vilja att lägga under sig all erfarenhet i tillrättalagda termer. Det finns emellertid drag hos varat som den identitetstänkande filosofin inte förmår att ringa in. Därför är det filosofin som, enligt Sá Cavalcante Schuback, bör lära av konsten, då den med sitt sken och sin fiktion ändå ibland kan uppmåla den erfarenhet som trotsar varje försök att underordnas ett begreppsligt vetande. Det är också – i min mening – de avsnitt som behandlar målare som är mest lysande."
Claes-Magnus Berson, Tidningen Kulturen