Johannes Anyuru & Aleksander Motturi  Förvaret

Förvaret är ett slutet rum där livet bevakas och språket bryter samman. På Förvaret verkar Migrationsverkets tappra riddare. På förvaret förvaras Utlänningen, dömd att deporteras ur landet enligt Utlänningslagen.

Johannes Anyurus & Aleksander Motturis hyperaktuella politiska drama utspelar sig på en av vårt tids mest okända institutioner. Boken ges ut inom ramen för Clandestino Bibliotek och släpps i samband med dramats urpremiär på
Göteborgs Stadsteater den 11 december 2009.

Bläddra i boken.

Aleksander Motturi är filosof, verksam som konstnärlig ledare för Clandestinofestivalen. Han har tidigare givit ut Filosofi vid mörkrets hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna (Glänta Produktion 2003), översättningar av bland andra Ludwig Wittgensteins Blå och bruna boken och Filosofi, samt senast Etnotism (Glänta Produktion 2007).

Johannes Anyuru är poet och debuterade 2003 med Det är bara gudarna som är nya. Han har bland annat turnerat med Riksteatern och undervisat i kreativt skrivande på Clandestinoinstitutet, och är i höst aktuellt med Augustnominerade diktsamlingen Städerna inuti Hall.

Finns även som e-bok.

Glänta Produktion, December 2009
Clandestino Bibliotek
80 sidor, Mjukband

Recensionsdatum: 2009-12-12

ISBN: 978-91-86133-10-8

Utlänning är en utlänning är en utlänning.

Den 11 december 2009 har Johannes Anyurus & Aleksander Motturis drama Förvaret urpremiär på Göteborgs Stadsteater. Samma dag utkommer pjäsen i en exklusiv utgåva på Glänta Produktion i serien Clandestino Bibliotek.

Förvaret är en tung, grå byggnad där livet administreras, bevakas, skrapas ur. Där finns ett antal boenderum, ett fikarum, ett pingisrum, oändliga korridorer, kontor, pärmar, låsta dörrar, magnetkort, lysrörsupplysta grå ytor. Snö faller ur mörkret.

Personalen på Förvaret beskriver sig som ”Migrationsverkets tappra riddare”. De förvarstagna själva är inte brottslingar, de är bara dömda att deporteras ur landet enligt Utlänningslagen. Det som står på spel i detta slutna rum är inte bara livet och kärleken, utan själva språket, ett språk i sammanbrott.

I detta hyperaktuella politiska drama fokuseras en av vår tids mest okända institutioner för människoförvaltning och gränskontroll. Det är en plats vars framtida öde, sedan Cecilia Malmström utsågs till EU:s migrationskommissionär häromdagen, också vilar i svenska händer. Det är nu vi ska omsätta Stockholmsprogrammet i praktiken. Det är nu vi skriver historia. Det är nu vi borttränger en annan.

Omslag: Richard Lindmark

Sättning: Richard Lindmark

Omslag

"Förvaret är en mycket intelligent text och en teatralt och estetiskt avancerad föreställning [...] Jag hoppas att Förvaret kommer att gå som en svetslåga genom Teatersverige."
(Maria Edström, SR Kulturnytt

"Så mycket mer samtidsförankrad blir inte svensk teater just nu. Inte mer drabbande heller."
(Johan Hilton, EXPRESSEN/GT)

"De debuterande dramatikerna Johannes Anyuru och Alexander Motturi - den ene poet och författare, den andre doktor i filosofi - rör sig fritt och lekande bland flyktingskapets metaforer, ut och in genom språkförbistring, språkfilosofi och missförstånd. Deras text är som ett eget levande väsen, som landar hos än den ene än den andra, plockas upp, granskas, prövas i samtalet."
(Ingegärd Waaranperä, DN)

"Det poetiska språket brukar vanligen inte trivas så bra med den dramatiska scenens krav på handlingsmättat agerande. Förvaret, av Johannes Anyuru och Alexander Motturi, utgör dock ett lysande undantag. Texten formligen vibrerar av ett starkt laddat undertryck."
(Anders Thuresson, GFT)

"Hela föreställningen berikas av att manus är skrivet av en poet och en filosof. Både språket och tanken har en egen huvudroll i pjäsen vilket gör den ovanligt nyansrik och mångbottnad."
(Vibeke Carlander, SMÅLANDSPOSTEN)

"Förvaret synliggör förhållanden som många nog inte riktigt förstått vidden av och tar tydlig politisk ställning."
(Birgitta Johansson, SVD)

"Det är nog inte förrän senare, när jag känner hur kallt och låst det känns i magen och kring hjärtat, också utanför Studion och bortom teatertiden, som jag förstår hur effektivt det har fungerat."
(Marita Adamsson, Bohuslänningen)