Maria Vedin Handbok i galvaniska språk
W&W 2001.

Genre Ja vadå, vi får väl ta henne på orden, en handbok alltså, en instruktionsbok, eller kanske en bok att hålla i handen helt enkelt, i galvaniska språk, galvanisering vet ju varenda människa att det är den elektrolytiska process där man belägger föremål med ett skikt av metall, oftast zink; galvaniska språk (observera att det är plural) borde alltså syfta på språk framställda på elektrolytisk väg. På den dubbelexponerade omslagsbilden tycker jag mig urskilja en (röntgen?) bild av en tandrad, samt något som glöder, kanske flytande järn eller en härdsmälta, samt till sist konturerna av ett suddigt träd. Man tänker: oral galvanism, tandrot.

Strategi Vedin verkar följdaktligan efterfråga en kartlös, icke-allegorisk läsning där dikten skulle vara någonting som bara "finns", som ett spår, avtryck eller ett avgnagt kadaver: "Skapat? Dikter eller annat?/Nej, inte mer än en människa räknas./Återfunnet. Skrapat ner till benen och hittat." På samma sätt skriver hon att hon skriver i flykten: "här är mina berättelser/minns medan det pågår/inga ändringar ska sparas".
Hon blandar inte sällan stilnivåer: "taskig mottagning/men ändå är gatorna fulla av text/saker händer/skit händer/ur djupen ropar du på mig herre".

Argument Vedin verkar följdaktligan efterfråga en kartlös, icke-allegorisk läsning där dikten skulle vara någonting som bara "finns", som ett spår, avtryck eller ett avgnagt kadaver: "Skapat? Dikter eller annat?/Nej, inte mer än en människa räknas./Återfunnet. Skrapat ner till benen och hittat." På samma sätt skriver hon att hon skriver i flykten: "här är mina berättelser/minns medan det pågår/inga ändringar ska sparas".
Hon blandar inte sällan stilnivåer: "taskig mottagning/men ändå är gatorna fulla av text/saker händer/skit händer/ur djupen ropar du på mig herre".

Kulmen Den dikt som jag tycker är mest intressant skiljer sig markant från de övriga; efter den inledande raden: "det är slut på det här jävla livet" följer helt enkelt ett slags uppräkning av en stor mängd ganska svårplacerade namn, med en mycket suggestiv effekt som följd:

teolinda kunigunda eufrosyne potentia kondelia hortense aurelia ovidia vakennya babla verena melosina engelina andrietta judina (?) sktilia och vackra mildehjort barbro assarina broda saldora magna jane tiovanna geometta (?) banera jupita klasina kadja den lapska avelina christina elodia nemofilia albida och sedoria
sydvon agarb renius edor werhardt willehard abdon (?) celander godolfo erog octavus (?) arnljot med det gröna vattnet shasha daimo och nagomio i bassängen (?)
malvina martyra egunilda maximilian marudi eunika esefrina elofina lavinia (?) apollonia carlmina idof och
miles gotthald ainar placidus (?) lemuel agur och akim
vingmärkena

Slutsats Det verkar sluta i ett slags reaktorhaveri, alternativt möjligtvis de långverkande följderna av kärnavfallsförvaring: "hon går/genom smältan, radioaktiv och strålande", och sista raden: "du kan stänga av reaktorn nu".

UKON

diagram