Hemliga städer
Hemliga städer är en essä om underjordiskt liv, flyktingläger, rymdbaser, atombyar och hemliga sällskap. Men framför allt handlar den om inhägnade samhällen (gated communities) och kåkstäder, två allt vanligare extremer i stadsutvecklingens historia.
I Hemliga städer kopplar Göran Dahlberg i en koncentrerad essäistisk form samman olika former av hemlighållanden. Han rör sig mellan underjordiska städer i Vietnam och flyktingläger i Algeriet, mellan Månbas Alfa och sydafrikanska kåkstäder. Kanske säger alla dessa grader av hemlighetsmakeri mer än vi anar om oss själva och de välbekanta städer vi rör oss i.
Boken har första recensiondag 14 septmeber, men finns redan nu att beställa.
Scoresbysunds-historier
Mitt på Grönlands ostkust ligger Scoresbysund. Platsen koloniserades 1924 av en handfull danskar och befolkades med 100 grönlänningar från Angmagssalik, däribland Pia Arkes morfar och mormor. När Arke 1997 efter 35 år återvände till sin födelseort ställdes hon inför ett gåtfullt underskott på historiskt medvetande. Det fick henne att spåra upp ortens historia – i bildarkiv, avhandlingar, dagböcker och fotoalbum; på vindar och i källare; i Köpenhamn, Paris, New York, Oslo och Stockholm. Resultatet blev Scoresbysundshistorier, en bok som i text och bild går i personlig närkamp med de skandinaviska staternas koloniala historia, men som också är fylld av kärlek till de människor som historien placerat i Europas utkant.
Arkes material kompletteras av förord och kartografiska miniessäer skrivna av Stefan Jonsson.
I samband med denna utgivning publicerar vi Pia Arkes text Etno-estetik på www.glanta.org. Texten trycktes ursprungligen i Glänta 3/1996.
Utställningen "Tupilakosaurus", som är en omfattande presentation av Pia Arkes verk, pågår till och med 5 september på Bildmuseet i Umeå.
"Scoresbysundshistorier är konst och textaktivism på en samtidigt teoretiskt avancerad och jordnära nivå. [...] Fragment som fogas samman och omkastar perspektiven, framkallar ett mönster som effektivt förvrider den förvanskande koloniala historieskrivningen. Och det med ett tonfall genomgående präglat av en stillsam kompromisslöshet. Vilket ger mycket vackra texter, i vissa stunder lysande som små solar." Aftonbladet
Läs även om boken i Tidningen Kulturen
Vem angår en bok om Göteborg? Är det en angelägenhet främst för turister och infödda – eller kan Göteborg säga något av mer allmänt intresse om städers förändringar under de senaste decennierna? Är det rent av möjligt att betrakta världsomspännande urbana omvandlingar genom en stad som Göteborg?
I den här antologin rör sig ett antal forskare från hemlöshet och segregering, brandkatastrofen på Hisingen och den mytiska göteborgsandan till gentrifieringen av stadsrummet och stadens koloniala förflutna. Det postindustriella Göteborg har aldrig tidigare utsatts för en lika mångsidig kartläggning.
Boken släpps samtidigt på engelska med titeln (Re)searching Gothenburg.
"Bredden på de 37 bidragen är närmast häpnadsväckande. Göteborg utforskat är som en skål med åtta kilo plockgodis i olika färger och storlekar. Där det mesta har en påtagligt salt eller sur kärna."
Göteborgs Tidning.
Det borde inte finnas några vapen; vapen är oumbärliga. Begränsande konventioner och deklarationer produceras i samma takt som svensk vapenexport bara ökar och ökar. Gläntas nya nummer speglar en motsägelsefullhet som verkar vara en del av vapnets egen logik – fetisch och verktyg, symbol och dödbringare, statuspryl och dolt hot. Det handlar om knivar, nyckelknippor, datorspel, jakt, cyborgsoldater och en vilsegången mordutredning.
"Att läsa Glänta är såklart en fröjd. Den har lyxigt gräddpapper, är tjock som en bok och pendlar mellan essäistik, konst och litteratur på en och samma gång." Expressen 13/5 2010
Om numret i Arbetarbladet, på bloggen Intensifier och i Sydsvenskan.
.
Göra ont
”Don’t be evil” säger Google; Josef Fritzl är ”ondskan personifierad” påstår Nationalencyklopedin – begreppet ondska har fått en renässans, i politiken, juridiken, humaniora, psykologin, journalistiken osv. I Göra ont ställs myten om ondskan mot litteraturens nedärvda godhet. Diskussionen rör sig från Thomas Quicks bekännelser och Saddam Husseins romanskrivande, till Michael Hanekes estetik och riddar Katos skavande hjärta. Är det först i mötet med föreställningen om ondskan som litteraturens existens kan motiveras? Hur skulle en ond litteratur se ut?
"Anders Johansson är en av landets mest egensinniga och briljanta litteraturvetare och kritiker. Den essä om ondskan och litteraturen han nu publicerar i förlaget Gläntas Hardcore-serie excellerar i spelöppnande intellektuella genomskärare" Sydsvenskan 14/4 2010
"I en tid då svensk kulturpolitik tycks gå ut på att stödja 'hälsosam' kultur behövs böcker av denna sort". Aftonbladet 24/4 2010
Om boken i Dagens Nyheter, Helsingborgs Dagblad, Benshi, Svenska Dagbladet, Upsala Nya Tidning.